Alla reaktionärer är papperstigrar[*]

18 november 1957

När Chiang Kai-shek inledde sin offensiv mot oss år 1946, oroade sig många av våra kamrater och folket i landet mycket över om vi kunde vinna kriget. Jag var själv bekymrad. Men vi var säkra om en sak. Vid den tiden kom en korrespondent från Förenta staterna, Anna Louise Strong, till Yenan. I en intervju diskuterade jag många frågor med henne, bland andra Chiang Kai-shek, Hitler, Japan, Förenta staterna och atombomben. Jag sade att alla föregivet mäktiga reaktionärer endast är papperstigrar. Orsaken är att de är skilda från folket. Tänk efter! Var inte Hitler en papperstiger? Blev han inte störtad? Jag sade också att tsaren av Ryssland var en papperstiger, liksom kejsaren av Kina och den japanska imperialismen, och se, de störtades alla. Imperialismen i Förenta staterna har ännu inte störtats, och den har atombomben, men jag tror att också den är en papperstiger och kommer att störtas. Chiang Kai-shek var mycket mäktig, för han hade en reguljär armé om mer än fyra miljoner man. Vi var då i Yenan. Hur stor var Yenans befolkning? Sjutusen invånare. Hur många soldater hade vi? Vi hade 900000 gerillasoldater, alla isolerade av Chiang Kai-shek i tjogtals basområden. Men vi sade att Chiang Kai-shek var endast en papperstiger och att vi säkerligen skulle besegra honom. Vi hade under en lång period utvecklat en uppfattning för kampen mot fienden, nämligen strategiskt bör vi förakta alla våra fiender, men taktiskt bör vi ta dem alla på allvar. Med andra ord, med hänsyn till helheten måste vi förakta fienden, men med hänsyn till varje särskilt problem, måste vi ta honom på allvar. Om vi inte föraktar honom med hänsyn till helheten, kommer vi att begå opportunistiska misstag. Marx och Engels var endast två individer, men ändå förklarade de, redan då, att kapitalismen skulle störtas över hela världen. Men när det gäller särskilda problem och särskilda fiender, kommer vi, om vi inte tar dem på allvar, att begå äventyrspolitiska fel. I krig kan slag utkämpas endast ett efter ett och fientliga styrkor kan förintas endast en del i sänder. Fabriker kan byggas endast en i taget. Bönderna kan plöja jorden endast teg for teg. Detta ar sant även om att äta en måltid. Strategiskt tar vi ätandet av en måltid lätt, vi ar säkra på att vi kan klara av det. Men nar det blir dags att verkligen äta den, måste det göras en munsbit i taget, man kan inte svälja en hel bankett på en gång. Detta kallas att lösa uppgiften ett stycke i sänder och ar kant i militära skrifter som att förinta fiendestyrkorna en efter en.

NOT

[*] Utdrag ur ett tal som hölls vid ett möte i Moskva med representanter for de kommunistiska partierna och arbetarpartierna.[TILLBAKA]