Kritik av Liang Shu-mings reaktionära idéer[*]

16—18 september 1953

1. Är herr Liang Shu-ming en "redbar man"? Vilken roll spelade han under fredsförhandlingarna?

Herr Liang kallar sig själv en "redbar man", den reaktionära pressen i Hongkong beskriver herr Liang som "en man av största redbarhet" på fastlandet, och Taiwans radioutsändningar är också alla inriktade på att blåsa upp er. Är ni verkligen "redbar"? Om ni är det, tala då öppet om er tidigare historia — hur ni bekämpade kommunistiska partiet och folket, hur ni lönnmördade folk med er penna och vad slags förbindelser ni hade med Han Fu-chu, Chang Tung-sun, Chen Li-fu och Chang Chun. De var alla era nära vänner. Jag har bara inte så många vänner. De var så nöjda med er, tilltalade er som herr medan de smädade mig som "bandit". Jag undrar på vilket partis, vilken fraktions sida ni står! Jag är inte ensam om det, många andra har samma misstankar.

Av det tal premiärminister Chou nyss höll kan var och en se att herr Liangs ställning under våra två fredsförhandlingar med Kuomintang var att stöda Chiang Kai-shek till det yttersta i varje kritiskt läge. Chiang Kai-shek bara hycklade när han gick med på att hålla fredsförhandlingar. Med oss här i dag har vi representanter, som kom till Peking för fredsförhandlingarna och de vet allesammans om Chiang Kai-shek verkligen var för fred eller inte.

För att säga som sanningen är, Chiang Kai-shek är en lönnmördare med gevär och Liang Shu-ming en lönnmördare med penna. Det finns två sätt att mörda människor: ett är att döda med gevär och det andra med penna. Det sätt som är mest skickligt maskerat och inte spiller något blod, är att döda med pennan. Det är det slagets mördare ni är.

Liang Shu-ming är ytterligt reaktionär, men det förnekar han blankt, han säger att han är en förebild. Han liknar inte herr Fu Tso-yi. Herr Fu medger öppet att han var ytterligt reaktionär, likväl gjorde han folket en tjänst vid Pekings fredliga befrielse. Vilken tjänst gjorde ni, Liang Shu-ming? Har ni någonsin under hela ert liv gjort folket en tjänst? Inte den minsta, inte ett skapande grand. Men likväl beskriver ni er själv som en enastående skönhet, som överglänser Hsi Shih och Wang Chao-chun och kan tävla med Yang Kuei-fei.

2. Liang Shu-ming har använt uttrycket "nionde himlen och nionde helvetet". Han har påstått att "arbetarna är uppe i nionde himlen medan bönderna är nere i nionde helvetet" och att "arbetarna har fackföreningarna att falla tillbaka på, medan bondeföreningarna inte är att räkna med, det är inte heller partiet, ungdomsförbundet, kvinnofederationen osv. De ligger allesammans under standarden kvalitativt och kvantitativt och är till och med underlägsna industri- och handelsfederationen — följaktligen har de inget förtroende." Kan detta kallas "stöd för den allmänna linjen"? Nej! Det är en allt igenom reaktionär uppfattning, varenda liten bit av det, det är ett reaktionärt påstående inte ett rationellt påstående. Kan Folkregeringen godta detta slags påstående? Det tror jag inte den kan göra.

3. Herr Liang ber "att få mer information om planerna". Jag är emot detta också. Vi bör tvärtom inte låta en man som herr Liang veta mycket om våra konfidentiella ting. Ju mindre han vet, desto bättre är det.

Liang Shu-ming är inte en man att lita på. Vi kan låta andra få mer av konfidentiell information, men inte er. När de demokratiska partierna håller möten, som är en smula begränsade, finns det heller inget behov för er, Liang Shu-ming, att delta.

4. Herr Liang ber oss också att inte placera honom i kategorin ickeprogressiva och säger att han tillhör kategorin progressiva. Vad bör vi göra åt det? Jag tror vi bör vara försiktiga och inte ge några löften på stående fot. I annat fall blir vi lurade.

5. Herr Liang målar en vacker bild av sig själv, han gör anspråk på att han redan för flera årtionden sedan hyste en storslagen dröm om att bygga upp vårt land efter en plan, som enligt honom, låg mycket nära ny-demokrati eller socialism.
Är han verkligen så vacker? Knappast. Jag känner honom ganska väl, och vi har aldrig mötts utan att jag har varit tvungen att kritisera hans felaktiga idéer. En gång sade jag honom rätt upp i ansiktet: "Jag tror aldrig på din smörja". Till allt hans prat, sådant som att "Kina saknar klasser", "Kinas problem är att det är kulturellt missanpassat", det behöver "en färglös, genomskinlig regering"[1] och "den kinesiska revolutionen har inga inre men endast yttre orsaker", måste man nu lägga hans lysande tal om "nionde himlen och nionde helvetet" och om att "kommunistiska partiet har övergivit bönderna", att "kommunistiska partiet icke är så pålitligt som industri- och handelsfederationen" osv osv. Kan jag tro allt detta? Nej! Jag sa till honom, Kinas kännetecken är att det är ett halvkolonialt och halvfeodalt land. Eftersom ni inte erkänner detta, hjälper ni imperialismen och feodalismen. Därför tror ingen på er smörja. Folket tror på kommunistiska partiet. Ingen läser era böcker eller lyssnar på er utom reaktionärer och några virrpannor. Dessutom tycks det att herr Liang inte heller är motståndare till Chiang Kai-shek. Nu kan jag lämna åt er att ingå på frågan huruvida han någonsin offentligen vänt sig emot Chiang Kai-shek och hans reaktionära Kuomintang, jag har ju inte läst allt han har skrivit eller hört allt han har sagt. Är en sådan man berättigad att av en folkets stat begära att den ska ge honom tillgång till mer av sina planer och konfidentiella ting? Jag tror inte han är det. Bör vi bifalla hans begäran? Jag tror inte det.

6. Herr Liang har ytterligare en begäran, att vi ska placera honom i de progressivas eller revolutionäras kategori och inte i de icke progressivas eller reaktionärernas kategori. Detta är en fråga om att "fastställa status", vad bör vi göra med den? Kan vi med hänsyn till de nyss nämnda omständigheterna, placera honom i kategorin progressiva eller revolutionära? Vad finns det för progressivt i honom? När, om någonsin, deltog han i revolutionen? Vi bör sålunda inte villigt bifalla denna begäran heller. Vi måste vänta och se.

7. Under de senaste åren har jag mottagit ett antal brev från människor som frågar varför kommunistiska partiet samarbetar med reaktionärer, och jag har också hört en del prat med samma innebörd. De reaktionärer det gäller är de, som aldrig varit villiga att, vare sig i pressen eller vid offentliga tillfällen, binda sig för att bekämpa imperialismen, feodalismen, Chiang Kai-shek och hans reaktionära Kuomintang och vilkas inställning inte fyller de minimikrav vi ställer på dem som arbetar i regeringens tjänst. Eftersom dessa personer är särskilt ovilliga att bekämpa Chiang Kai-shek, har Taiwans radio och tidningar i Hongkong gjort sig särskild möda att uttrycka sin uppskattning, aldrig smäda dem men beskriva dem som "män av största redbarhet" på fastlandet. Liang Shu-ming är en i denna hop. Å andra sidan, dessa radioutsändningar och tidningar släpper alla hämningar då det gäller att förtala och smutskasta en del av våra vänner. De individer som höjs till skyarna eller aldrig smädas av Taiwan är naturligtvis få till antalet, men förtjänar noggrann uppmärksamhet.

Det finns vissa personer som ännu i denna dag hellre skulle dö än säga ett ord emot Chiang Kai-shek, fastän de inte har något emot att säga ett par ord mot imperialismen. De vågar inte, vare sig i pressen eller i offentliga uttalanden, ta upp det förflutna, ty de känner ännu ömhet för det i sina hjärtan. Jag gissar att det finns ganska många av dessa.
Det finns tre slag av patriotism: verklig patriotism, falsk patriotism och halväkta och halvfalsk, vacklande patriotism. Alla vet vilken slags patriotism de företräder, och det gör Liang Shu-ming också. Vi välkomnar alla som verkligen brutit banden med imperialismen och Taiwangänget, hur efterblivna de än må vara. De är äkta patrioter. Falska patrioter anlägger en snygg maskering, men under den ser de helt annorlunda ut. Det tredje slaget är vacklande element, de är halväkta eller halvfalska i sin patriotism, svänger och växlar allt eftersom tendensen ändras. Om ett tredje världskrig inte bryter ut och Chiang Kai-shek inte kommer tillbaka, då kommer de att gå i följe med kommunistiska partiet. Om ett tredje världskrig bryter ut, kommer de att ompröva sin handlingslinje. Vilket av dessa tre slag av patrioter utgör flertalet? De äkta patrioterna. De äkta patrioternas antal har ökat under de senaste åren, de halväkta och halvfalska är få till antalet, och de falska patrioterna utgör endast en handfull men de finns. Det är er sak att undersöka om denna bedömning är riktig.

8. Det finns ett arbete som jag tror att Liang Shu-ming bör göra. Det är inte ett arbete med att "representera bönderna" eller att hos folkregeringen "be om deras befrielse" utan med att ge en klar redogörelse för hur hans reaktionära idéer mot folket utvecklats genom åren. Han bör klargöra hur han på godsägarnas vägnar tidigare bekämpade kommunistiska partiet och folket, och hur han nu har ändrat sin ståndpunkt från att representera godsägarna till att "representera bönderna." Endast då han är i stånd att förklara hur denna förändring inträffat och till på köpet att göra det på ett övertygande sätt, kan vi avgöra i vilken kategori han ska sättas. Han gör på mig intrycket att han aldrig övervägt att ändra sin reaktionära ståndpunkt. Icke desto mindre föreslår jag, för att bota sjukdomen och rädda patienten, att han ska ges tid för självrannsakan och att vi hänskjuter frågan till politiska rådgivande konferensens landskommitté, i stället för att nu besluta hur han ska bedömas.

9. "Alla människor har en känsla av skam",[2] och om en människa inte har någon känsla av skam, är det hopplöst. Herr Liang säger att han är visare än det kommunistiska partiet i bondefrågan — vill någon tro det? Detta är som att visa sin skicklighet med yxan inför Lu Pan, mästersnickaren. Om det, till exempel, skulle sägas att "Mao Tsetung överträffar herr Mei Lan-fang som aktör", eller de Frivilliga i att gräva tunnlar, eller stridsflygets hjälte Chao Pao-tung i flygning, vore inte detta höjden av skamlöshet? Alltså är herr Liangs fråga både allvarlig och icke allvarlig och har en anstrykning av löjlighet. Han försäkrar att han är bättre kvalificerad än kommunistiska partiet att representera bönderna, är inte det löjligt?

Nu finns det så många "representanter för bönderna", och vilka i all världen representerar de? Representerar de bönderna? Jag tycker inte de ser sådana ut, och det tycker inte bönderna heller. De representerar godsägarklassen och gör tjänster åt den. Och den mest framstående av dem alla är Liang Shu-ming, som med söta ord på läpparna faktiskt hjälper fienden. En del andra bland dem är virrpannor och har sagt dumma saker, de är likväl patrioter och har Kina i sina hjärtan. Detta är en typ. Liang Shu-ming är en annan typ. Och där finns andra likadana som han som poserar som "representanter för bönderna". Bedragare finns, och nu stöter vi på dem. Var och en av dessa personer har liksom räven en svans, det är tydligt för alla. Apan Sun Wu-kung är i stånd att förvandla sig till sjuttiotvå olika ting, men har alltid en svårighet, att förvandla sin svans. Han förvandlar sig till ett tempel och gör sin svans till en flaggstång, men krigsguden Yang Erh-lang genomskådar knepet. Och hur? Genom att upptäcka hans svans. Det finns verkligen en typ av person, som inte kan dölja sin svans hur han än maskerar sig.

Liang Shu-ming är en ambitiös ränksmidare, en hycklare. Han ljuger när han säger att han inte är intresserad av politik och inte söker något ämbete. Han brukade syssla med vad han kallade "uppbygge på landsbygden", och vad slags "uppbygge på landsbygden" var det? Uppbygge för godsägarna, landsbygdens ödeläggande och ruinering av landet!

10. Om ni har att göra med den mannen, kan ni inte ta honom på allvar. Ni kan aldrig reda ut något problem med honom, för han följer ingen logik och pratar bara dravel. Därför föreslår jag att hans problem översänds till Politiska rådgivande konferensens Landskommitté för att diskuteras vid det forum som den håller var fjortonde dag. Samtidigt vill jag varna er att inte hysa något hopp om att finna en verklig lösning. Det är absolut omöjligt. Resultatet kan endast bli, "inget beslut efter övervägande, ingen åtgärd ens med ett beslut, och inget fruktbart resultat av ajournering". Men likväl råder jag er att göra detta försök i det forum som hålls var fjortonde dag, för det är bättre än att "skicka några människor" att lyssna till hans svammel.

11. Ska vi ta detta tillfälle att bryta med honom och inte ha något mer att göra med honom? Nej, det ska vi inte. Så länge han önskar ha förbindelse med oss, är vi beredda att gå med på det. Jag hoppas fortfarande att Politiska rådgivande konferensens Andra plenarmöte ska återvälja honom till sin Landskommitté. Detta därför att det fortfarande finns folk som är fallna att låta sig luras av honom och inte känner honom väl och han fortfarande har en roll att spela som levande undervisningsmaterial. Därför är han kvalificerad för återval, så vida han inte själv förlorat sin önskan att använda politiska rådgivande konferensen som plattform för att sprida sina reaktionära idéer.

Som jag tidigare sade, har Liang Shu-ming inte utfört någon som helst tjänst och duger ingenting till. Duger han till att förse oss med produkter och betala inkomstskatt som industrialsterna och affärsmännen? Nej, det gör han inte. Duger han till att utveckla produktionen och göra vår hushållning framgångsrik? Nej, det gör han inte. Har han någonsin revolterat? Nej, det har han inte. När om någonsin bekämpade han Chiang Kai-shek eller imperialismen? Aldrig. När om någonsin gjorde han någonting för att samarbeta med Kinas kommunistiska parti i imperialismens och feodalismens störtande? Aldrig. Sålunda har han aldrig utfört någon tjänst. Karlen vägrade att nicka på huvudet till förmån för en sådan stor kamp som att bekämpa Förenta staternas angrepp och bistå Korea utan skakade ogillande på det. Varför sitter han då med i Politiska rådgivande konferensens landskommitté? Varför har Kinas kommunistiska parti föreslagit honom till fortsatt medlemskap i denna kommitté? Just därför, att han fortfarande kan lura ett antal människor och har en viss förmåga att bedra. Hans meriter är bedrägeri, det är precis vad han kan åberopa sig på.

För Liang Shu-ming är envar som nickande ger honom rätt "storsint", och envar som underlåter att göra det, är inte det. Jag är rädd att vi inte besitter en dylik "storsinthet". Men så mycket har vi vart fall att vi kan säga, Liang Shu-ming, ni kan fortsätta som medlem av Politiska rådgivande konferensens landskommitté.
12. Konfutse hade, anser jag, felet att inte vara demokratisk och att sakna en självkritisk anda, på ett sätt ganska likt herr Liang. Konfutse sade; "Sedan jag tog Tzu Lu som lärjunge, har jag aldrig hört något ont om mig själv".[3] Hans skola "fylldes tre gånger och tömdes tre gånger",[4] och han "avrättade Shaocheng Mao inom tre månader efter att han tillträtt sitt ämbete"[5] — han kom nära till att vara en despot och stank av fascism. Jag hoppas, att ni mina vänner, och att ni, herr Liang, inte ska följa Konfutses exempel. Om ni inte gör det, kommer det att vara mycket tacknämligt.

13. Om herr Liangs storslagna program skulle följas vore inte bara socialismen omöjlig i Kina, utan våra partier (de andra partierna såväl som kommunistiska partiet) och vårt land skulle allesamman ödeläggas. Hans linje är den borgerliga linjen. Po I-pos misstag återspeglar i vårt parti de borgerliga idéerna. Men Po I-po är bättre än Liang Shu-ming.

Liang Shu-ming säger att arbetarna är "uppe i nionde himlen" och bönderna är "nere i nionde helvetet". Vilket är fakta? Det finns förvisso en klyfta. Arbetarna förtjänar mer än bönderna, men efter jordbruksreformen har bönderna nu jord och hus och deras liv förbättras med varje dag. En del bönder har det till och med bättre än arbetarna. En del arbetare har det alltjämnt svårt. Vad kan göras för att hjälpa bönderna att tjäna mera? Har ni något förslag, Liang Shu-ming? Enligt er åsikt "ligger svårigheterna inte i knapphet, men i ojämn fördelning".[6] Er idé är inte att bönderna ska öka sin inkomst genom sina egna insatser i produktionen, men att utjämna arbetarnas och böndernas förtjänster genom att ta ifrån arbetarna en del av deras förtjänster för att fördela dem bland bönderna. Om er idé antogs, skulle inte det betyda att Kinas industri förstördes? Att på detta sätt leda bort arbetarnas inkomster skulle betyda ruin för vårt land och våra partier. Tro inte att denna ruin skulle drabba det kommunistiska partiet ensamt, de demokratiska partierna skulle också bli indragna.

Ni säger att arbetarna är "uppe i nionde himlen". I vilken himmel är ni då, Liang Shu-ming? Ni är uppe i den tionde himlen, den elfte, den tolfte, nej, den trettonde himlen, för ni har en lön som är mycket större än en arbetares! Ändå föreslår ni inte att först skära ned er egen lön, utan arbetarnas löner. Jag menar att det är orättvist. Om ni vill vara rättvis, skär då ned er egen lön först, för ni är långt över "nionde himlen"!

Vårt parti har hållit fast vid förbundet mellan arbetare och bönder under mer än tre årtionden. Marxismen-leninismen står just för förbund och samarbete mellan arbetare och bönder. Det finns två förbund i Kina: det ena är arbetarklassens förbund med bönderna, det andra är arbetarklassens förbund med kapitalisterna, professorerna, den högre tekniska personalen, de kuomintanggeneraler som har kommit över till vår sida, de religiösa ledarna, de demokratiska partierna och demokrater som inte är partianslutna. Bägge förbunden är nödvändiga och måste bestå. Vilket av de två är grundvalen, vilket av de två har förstahands betydelse? Arbetarklassens förbund med bönderna. Liang Shu-ming försäkrar att arbetarnas och böndernas förbund ligger i ruiner, och att det inte finns något hopp om ett uppbygge i hela nationen. Med andra ord, därest inte hans idéer antas finns det inget hopp om framgång för förbundet mellan arbetare och bönder. Det nationella uppbygget kan inte gå framåt och det kommer inte att finnas något hopp för socialismen! Det finns sannerligen inget hopp för det slags "förbund mellan arbetare och bönder" som Liang Shu-ming har i tankarna. Er linje är bourgeoisins. Om er linje följdes skulle resultatet bli vårt lands ruin. Kina skulle vara tillbaka på halvkolonialismens och halvfeodalismens gamla väg, och det skulle hållas ett massmöte i Peking för att välkomna Chiang Kai-shek och Eisenhower. Låt mig upprepa: vi kommer aldrig att anta er linje!

Sedan vi begav oss in i städerna har vi, försäkrar Liang Shu-ming, "glömt landsbygden" och den har blivit ett "tomrum". Detta är ett försök att framkalla söndring. Under de senaste tre åren har vi ägnat våra huvudsakliga bemödanden åt arbete på landsbygden. Inte förrän detta år började vi skicka ett stort antal ledande kadrer till arbete i städerna, men den stora massan av våra kadrer arbetar fortfarande i häradena, distrikten och socknarna. Hur kan det då påstås att vi har glömt landsbygden!

Liang Shu-ming anklagar också vårt arbete på landsbygden för att vara "efterblivet" och våra kadrer bland gräsrötterna för att "kränka lagen och disciplinen". Det finns faktiskt socknar i landsbygdsområdena, som kallas efterblivna. Men hur många finns det? Bara 10 procent. Varför är de efterblivna? Huvudsakligen därför att reaktionära element, fiendens gendarmer och agenter, ledare för reaktionära hemliga sällskap, huliganer och busar, godsägare och rika bönder har ormat sig in, blivit kadrer och lagt sig till med bystyrelsernas makt. En del har till och med smugit sig in i kommunistiska partiet. Dessa typer utgör 80 till 90 procent av de kadrer som är skyldiga till allvarliga kränkningar av lagen och av disciplinen, och förfallna kadrer utgör resten. Huvudproblemet i de efterblivna socknarna är därför att slå mot kontrarevolutionärerna, men de urartade kadrerna måste också rensas ut. Vilken andel utgör de bra och tämligen bra socknarna i landet som helhet? Nittio procent. Vi måste ha detta läge klart för oss och inte låta oss luras av Liang Shu-ming.

14. Förkastar vi påpekanden och skyler över misstag? Om det slags idé som framförs av herr Liang kan kallas ett "påpekande", förklarar jag att vi "förkastar påpekanden". Men vi skyler inte över misstag. Vi håller beslutsamt fast vid proletariatets ledning över allt och alla (arbetare, bönder, industri- och affärsmän, nationaliteterna, de demokratiska partierna och folkorganisationerna, industri och jordbruk, politiska och militära angelägenheter, kort sagt, allt) och för både enhet och kamp. Om ni vill veta vad vi går för så är detta en av de saker ni kommer att få veta, en sak som är av grundläggande natur. Detta är ingen småsak, eller hur?

15. Liang Shu-mings problem har betydelse för hela landet och bör, liksom Po I-pos fall, tas upp och diskuteras av hela partiet och hela nationen. Sök typiska exempel och utveckla kritik och självkritik. Låt hela nationen diskutera den allmänna linjen.

Det finns två sätt att kritisera. Det ena är genom självkritik och det andra genom kritik. Hur ska vi ha det i ert fall, Liang Shu-ming? Ska det bli självkritik? Nej, det kommer att bli kritik.

Vår kritik mot Liang Shu-ming riktas inte bara mot honom, det är genom honom vi avslöjar de reaktionära idéer han företräder. Fastän Liang Shu-ming är reaktionär, behandlar vi ändå hans fall inom ramen för ideologisk omvandling. Huruvida han kan eller inte kan omvandlas är en annan fråga. Det mest troliga är att han inte kan omvandlas. Det spelar ingen roll om han är bortom omvandling, ty han är ju bara en individ. En debatt med honom är emellertid nyttig. Tro inte att vi gör ett berg av en mullvadshög och att det inte är mödan värt. Vår debatt med honom kommer att bidra till att klarlägga frågan. Om han över huvudtaget är till nytta, så är det här hans nyttighet ligger. Vilken fråga är det som nu står till debatt? Är det inte den om den allmänna linjen? Det kommer att vara bra för oss alla att klarlägga denna fråga.

NOTER

[*]Väsentliga delar av kamrat Mao Tsetungs kritik av Liang Shu-ming vid centrala Folkregeringsrådets 27:e sammanträde i Peking den 16—18 september 1953. Medlemmar av landskommittén för det kinesiska Folkets rådgivande konferens, vilka befann sig i Peking vid tidpunkten, övervarade sammanträdet.[TILLBAKA]

[1]Då Liang Shu-ming förespråkade "en färglös, genomskinlig regering" förkunnade han att regeringen skulle vara fri från varje parti- eller fraktionsfärg och borde vara ett "färglöst, genomskinligt väsen" som står över klasserna.[TILLBAKA]
[2]Mencius, "Kao Tzu", del 1.[TILLBAKA]
[3] Citatet är hämtat ur Historiska annaler, ett gammalt kinesiskt historiskt arbete. Tzu Lu var Konfutses lärjunge och tjänare. Sedan Tzu Lu blev hans tjänare nåddes Konfutse aldrig av några meningar som gick emot hans egna.[TILLBAKA]
[4]"Konfutses skola fylldes tre gånger och tömdes tre gånger" är hämtat från "Om lyckliga förebud" i Kritiska essäer av Wang Chung i Handynastin. Konfutse hade en skola i staten Lu för att förhärliga det reaktionära slavsystemet. Shao-cheng Mao hade också en skola, och Konfutses lärjungar samlades ofta för att lyssna till honom. Som en följd härav var Shaocheng Maos skola fylld medan Konfutses skola ofta stod tom.[TILLBAKA]
[5] Enligt Historiska annaler tjänstgjorde Konfutse som justitieminister och sedan som tjänstgörande statsminister i staten Lu. Tre månader efter det att han fick den sistnämnda posten lät han avrätta sin rival Shaocheng Mao.[TILLBAKA]
[6] Konfutse, Analekter, bok XVI, "Chi Shih".[TILLBAKA]